Syftet med uppsatsen Àr ?Hur kan bygg och konstruktion skapa möjligheter för barns matematiska utveckling i förskolan?? För att ta reda pÄ det observerade jag nÄgra barns, i en förskoleverksamhet, bygg- och konstruktionsaktiviteter. Jag intervjuade Àven barnen för att ta reda pÄ vilka begrepp barnen kunde som kunde kopplas ihop med bygg och konstruktion samt vad de trodde att ordet bygga betydde. Jag utförde Àven nÄgra aktiviteter tillsammans med barnen. Resultatet av mina metoder var att de flesta barnen kunde de matematiska begreppen som jag frÄgade dem om samt att de anvÀnde sig av begreppen i deras aktiviteter och lekar.

Avsikten med denna studie a?r att underso?ka bakomliggande orsaker till en la?g representation av ma?n i fo?rskolan. Genom intervjuer har vi fa?tt ta del av tankar och synsa?tt hos personer som har en na?ra anknytning till fo?rskolan. I va?r teoretiska ansats sa? har R.W.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur viktigt bygg och konstruktion Àr i förskolan och hur man kan arbeta med det som en kreativ process. I lÀroplanen Lpfö -98 stÄr det att barn ska fÄ möjlighet till att vara kreativa pÄ olika sÀtt, vilket Àven innebÀr genom att fÄ konstruera och utnyttja material och tekniker. För att skapa en plats för detta behöver det inte kosta sÄ mycket pengar och man behöver inte sÄ stora utrymmen menar Mylesand (2007), engagerade pedagoger Àr det viktigaste och att materialet som finns att arbeta med vÀcker nyfikenhet hos barnen.Metoden har varit att forska i litteratur och praktisk utveckla en bygghörna pÄ en förskolas utegÄrd. Genom att barn fÄr möjlighet att bygga och konstruera ute kan de bygga i större dimensioner och kan anvÀnda större material som Tragton(1996) menar Àr bra för barn som vÀxer, detta kan kopplas till strÀvansmÄl som finns i lÀroplanen som sÀger att barn ska utveckla sin motoriska och koordinations förmÄga..

Syftet med undersökningen var att undersöka hur barn bygger utifrÄn en inspirationsbild samt om barnen lÀr sig mer dÄ de utmanas av en pedagog. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av observationer av barn pÄ en förskoleavdelning dÀr samtliga barn var tre Är gamla.  Resultatet visade att de flesta barnen byggde vertikalt. Endast ett barn valde att bygga horisontellt och anvÀnde inspirationsbilden som underlag till sitt bygge. Resultatet visade Àven att det har stor betydelse om det finns en pedagog nÀrvarande som utmanar barnen vid bygg och konstruktionslek och kan synliggöra deras lÀrande. Skillnaden i barnens byggande nÀr de blev utmanande av en pedagog var att de anvÀnde sig av flera byggklossar nÀr de byggde samt av flera olika geometriska former pÄ byggklossarna..

The purpose of this study was to examine how pre-school teachers in Montessori inspired and traditional preschools can work with build and construction with the older children, and what views the pre-school teachers might have on the subject.  The study was implemented through qualitative semi-structured interviews with pre-school teachers. The investigational method was chosen due to the fact that I wanted to gain knowledge about the pre-school teachers? views and perspectives on build and construction activities, and how they might work with it. Another reason was to examine how the view on, and the work with build and construction can resemble and differ between Montessori inspired pre-schools and traditional pre-schools.The result shows that there is both similarities and diverseness between the Montessori influenced pre-schools and the traditional pre-schools, when it comes to how the pre-school teachers reason and work with build and construction.

Teknik Àr en stor del av vÄrt samhÀlle i dag och barnen behöver fÄ med sig grundkunskap i tidig Älder. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med strÀvansmÄlen inom teknik i lÀroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att fÄ en bild av hur arbetet med strÀvansmÄlen i teknik ser ut.Resultatet pekar pÄ att pedagogerna Àr osÀkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik Àr och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lÀra mer om teknik.Resultatet visade ocksÄ att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhÀllet inte arbetades lika aktivt med.   .

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Kv. Sandhamn heter projektet, dÀr jag utförde min verksamhetsförlagda praktik och det var totalt sjuttio lÀgenheter byggda till en bestÀllare, som i detta fall Àr FamiljebostÀder. Projektet Àr en totalentreprenad dÀr HMB Construction AB Àr totalentreprenör. Jag har valt att avgrÀnsa mig till att undersöka samordningen mellan bygg- och underentreprenörer, endast pÄ HMB Constructions AB. Anledningen till det hÀr arbetet var att se hur samordningen fungerar mellan bygg- och underentreprenörer.Genomförandet av detta arbete har sin grund i en frÄgeenkÀt som jag delat ut till sex olika entreprenörer.

Stora materialmÀngder omsÀtts i byggsektorn, men en stor del restprodukter frÄn byggande ochrivning hamnar pÄ avfallsdeponi idag. Bygg- och rivningsavfallet Àr besvÀrligt att hantera och sorterapÄ grund av att mÀngden Àr stor, sammansÀttningen komplex och den innehÄller mÄnga miljöfarliga Àmnen.Syfte med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur hanteringen av bygg- och rivningsavfall gÄr till, vad som hÀnder med avfallet efter att det har slÀngts, vilka olika faktorer som förekommer och hur avfallet kan Ätervinnas, Äterbrukas och pÄ vilket sÀtt kan man förbÀttra hanteringen av avfallet pÄ ett miljömÀssigt sÀtt.Examensarbetet bestÄr av tvÄ huvuddelar. Den teoretiska delen gÄr igenom relevanta teorier ochinformation frÄn litteratur och olika rapporter. I undersökningen tillÀmpas informationen frÄn litteraturen och appliceras pÄ de byggarbetsplatser och miljöföretag som valts att besökas.NÀr det kommer till bygg- och rivningsavfall frÄn olika företag kan det skiljas markant beroende pÄvar bygget ligger och vilket typ av arbete utförs. Det medför ocksÄ hur stora massor som man slÀnger i olika containrar och om man har plast till alla containrar pÄ det omrÄdet som man befinner sig pÄ..

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka hur fo?rskolla?rare resonerar kring ett lekpedagogiskt arbetssa?tt och barns relationer. Fo?r att underso?ka detta valde jag att genomfo?ra min studie med hja?lp av intervjuer som metod. Jag valde att intervjua tre fo?rskolla?rare som alla arbetar lekpedagogiskt pa? olika fo?rskolor, fo?r att pa? sa? vis fa? en sa? bred bild som mo?jligt.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsÀttningar som finns för att ytterligare stimulera dem för Àmnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhÄllningssÀtt. De metoder som jag anvÀnder mig av Àr dokumentation av förskolegÄrden samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som pÄverkar teknikimplementering i förskolan bestÄr av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och förÀldrar. Förskolorna anvÀnder gÄrdens fysiska förutsÀttningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

Syftet med detta arbete var att synliggöra olika tillvÀgagÄngssÀtt hos pedagoger i förskolan nÀr de utformar matematiska bygg- och konstruktionshörnor för de yngsta barnen samt att synliggöra vilka faktorer som Àr betydelsefulla för arbetet med matematik för smÄ barn. I denna studie valde vi att besöka tre olika smÄbarnsavdelningar pÄ tre olika förskolor. Vi har haft för avsikt att intervjua tvÄ pedagoger pÄ varje besökt avdelning och stÀlla frÄgor bl.a. om deras arbete med matematik, bygg- och konstruktionshörnor och smÄ barns lÀrande. Vi har Àven anvÀnt oss av observationer som metod, vilket har gÄtt ut pÄ att vi studerat de olika bygg- och konstruktionshörnorna samt dokumenterat dessa med hjÀlp av fotografering.